Nedan finns svar till vanliga frågor som vi i föreningen får angående våra stationer och vårt avelsarbete. Har du en fråga som du inte fått svar på så mejla gärna denna till styrelsen eller avelsutskottet så kan vi sprida kunskapen vidare!

Vanliga frågor om tesbiodling

 

Hur mycket tid behövs för att hålla på med testbiodling?

Testbiodlingen som idag bedrivs inom föreningen är en rationaliserad variant som utgår från att följa biodlarens normala arbetsmoment. Flertalet bedömningspunkter såsom svärmtröghet, temperament, kakfasthet mm. är tänkta att genomföras paralellt med ett vanligt bigårdsbesök och tar inte mer tid än att bara skriva ner dem i protokollet. Utöver detta återstår några moment som kräver ingrepp i bisamhället. Dessa innefattar exempelvis varroa- samt nosemaprov och görs i regel ändå samtidigt som bigårdsbesöket. Det mest tidskrävande momentet är i regel utrensningstestet som görs två gånger per samhälle och år. Detta kräver lite tid eftersom yngel ska skäras ut vid ett besök, avdödas och sättas tillbaka, för att resultatet sedan ska kontrolleras dagen efter. Sammanlagt kräver testbiodlingen några timmar om året men utbytet i form av utveckling inom avelsarbetet väger enligt mig upp detta väl. Dessutom ger testresultatet dig som biodlare ännu bättre kunskap och koll på dina bisamhällen och deras hälsa!

Vanliga frågor om stationerna

 

Stämmer det att drottningarna i drönarsamhällena är friparade F1:or?

Det stämmer att de bisamhällen som föreningen har på stationerna är friparningar (F1:or) från den avelsdrottning som valt ut och vars stamtavla publiceras på hemsidan. Anledningen till detta är binas egendomliga genetik. Eftersom drönarna endast överför sin moders genupsättning vid parning med en drottning spelar det ingen roll vem drönarens moder har parats med - det är endast drönarens mormor som överförs! Se bild nedan:

 

 

 

Är det inte bättre att ha stationsparade drottningar i drönarsamhällena på avelsstationerna eftersom det kan finnas s.k. "äggläggande arbetsbin" som förstör parningen?

Det stämmer att äggläggande arbetsbin förekommer i vanliga bisamhällen trots att de har en fungerande drottning. Enligt Thomas D. Seeley's skrift The wisdom of the hive från 1996 kan upp till 1% av arbetsbina ha möjlighet att lägga ägg. Däremot fann man endast 8 (7 st ofullständigt utvecklade och 1 st utvecklat) ägg när man undersökte 10 500 arbetsbin. Sammantaget kan man anse att problematiken med äggläggande arbetsbin är så pass liten att det inte bör påverka kvalitén på parningstationen i någon större utsträckning.

Förutom detta leder användningen av friparade drottningar till att stöldrisken minskar för de kupor som står ute på stationen eftersom de i sig inte har något avelsvärde eftersom dess larver inte har en komplett stamtavla - de duger endast som drönarsamhällen. Dessutom minskas även kostnaden för föreningen eftersom biodlaren som tar fram drottningarna till stationen inte behöver åka ut och stationspara dessa.

Slutligen kan man påpeka att även en stationsparad drottnings arbetsbin i ett drönarsamhälle kan lägga ägg. Även om dessa drönare då tekniskt sett kan inneha en "fin" stamtavla så är det lika dåligt för stationen eftersom den "fina" stamtavla de överför inte är testad och således att anse som lika dålig som en friparad drottnings äggläggande arbetsbis ägg är.